Transmagnetisk stimulering: Användningar, fördelar och risker

Typer av transmagnetisk stimulering

Det finns flera typer av TMS, var och en varierar i stimuleringsfrekvens, intensitet och riktade hjärnregioner. De primära typerna inkluderar:

Repetitiv transkraniell magnetisk stimulering

Repetitiv TMS (rTMS) är den mest använda formen av TMS, som levererar upprepade magnetiska pulser för att stimulera eller undertrycka neural aktivitet i specifika hjärnområden. Stimuleringsfrekvensen bestämmer effekten: rTMS med högre frekvens (≥5 Hz) ökar neuronal excitabilitet, medan rTMS med lägre frekvens (≤1 Hz) undertrycker överaktiva neurala kretsar (Oroz et al.., 2021).

Denna form av TMS används vanligtvis för allvarlig depressiv störning genom att rikta in sig på vänster dorsolaterala prefrontala cortex (DLPFC) för att förbättra aktiviteten i underaktiva hjärnregioner associerade med humörreglering. Det används också för posttraumatisk stressstörning (PTSD), eftersom det hjälper till att modulera hyperaktiva neurala kretsar i prefrontal cortex och för ångeststörningar.

Djup transkraniell magnetisk stimulering

Deep TMS (DTM) använder specialiserade H-spolar som tränger igenom djupare hjärnstrukturer än konventionella rTMS, vilket möjliggör bredare stimulering av neurala nätverk. Det är särskilt effektivt för tvångssyndrom (OCD) genom att rikta in sig på den mediala prefrontala cortexen och den främre cingulära cortexen, som är involverade i tvångsmässig beteendereglering. Carmi et al. (2019) fann att cirka 45% av patienterna har minskade OCD-symtom vid en månad efter behandlingen. dTMS används också för behandlingsresistent depression och har visat sig lovande vid behandling av missbruksstörningar, såsom nikotin och alkoholberoende, genom att modulera belöningssystemvägar.

Enpuls transkraniell magnetisk stimulering

Single-pulse TMS (sTMS) levererar isolerade magnetiska pulser snarare än repetitiva skurar och används främst inom forskning och diagnostik. Det hjälper till att bedöma kortikal excitabilitet hos patienter med neurologiska tillstånd som stroke, epilepsi och multipel skleros (MS). sTMS är också FDA-godkänt för migränbehandling (Tepper, n.d.), där det stör onormal kortikal aktivitet i samband med migrändebut.

Theta burst-stimulering

Theta burst-stimulering (TBS) är en mer avancerad form av TMS som ger snabba utbrott av stimulering, som efterliknar hjärnans naturliga theta-rytmer (Cheng et al., 2022). Detta möjliggör kortare behandlingssessioner samtidigt som effekten bibehålls. Intermittent TBS (iTBS) ökar neuronal aktivitet och används främst för behandlingsresistent depression, vilket erbjuder liknande fördelar som traditionella rTMS men på en mycket kortare sessionstid. Kontinuerlig TBS (CTB) däremot undertrycker neuronal excitabilitet och undersöks för tinnitus och rörelsestörningar, inklusive Parkinsons sjukdom, där det hjälper till att reglera onormal motorisk aktivitet.

Transkraniell magnetisk stimulering med parad puls

Parad puls TMS (PPTM) innebär att leverera två magnetiska pulser i snabb följd för att studera kortikal excitabilitet och intrakortisk bearbetning (Sun et al., 2023). Det används främst i forskning för att utforska kortikal anslutning och plasticitet, vilket är värdefullt för att förstå schizofreni, autismspektrumstörning och Alzheimers sjukdom. Denna typ av TMS används inte vanligtvis för behandling men är avgörande för att studera hjärnfunktion och sjukdomsprogression.

Fördelar med TMS

TMS ger flera fördelar, vilket gör det till ett värdefullt alternativ för individer som kämpar med mental hälsa eller neurologiska tillstånd som inte har svarat på traditionella behandlingar.

• Icke-invasiv och väl tolererad: Till skillnad från djup hjärnstimulering eller elektrokonvulsiv terapi kräver TMS inte kirurgi, anestesi eller sedering. Behandlingen utförs i poliklinisk miljö, så att individer kan återuppta sina dagliga aktiviteter omedelbart efter varje session.
• Riktad behandling med minimala systemiska biverkningarTill skillnad från mediciner som påverkar hela kroppen och kan orsaka oönskade biverkningar som viktökning, sömnighet eller matsmältningsproblem, fokuserar TMS på att stimulera specifika hjärnregioner som är involverade i humörreglering, kognition och motorisk kontroll.
• Korta behandlingssessioner med varaktiga effekterTraditionella TMS-sessioner varar vanligtvis mellan 30 och 60 minuter, medan nyare tekniker som theta burst-stimulering (TBS) kan avsevärt förkorta behandlingstiden samtidigt som effektiviteten bibehålls. Många individer rapporterar fortsatt symptomlindring även efter avslutad behandlingskurs.

Risker och biverkningar av TMS

Medan TMS anses vara säkert och väl tolererat, är det inte helt fritt från biverkningar. Vissa individer kan uppleva mild till måttlig obehag under eller efter behandlingen, även om dessa effekter vanligtvis är tillfälliga och hanterbara.

• Huvudvärk eller obehag i hårbottenVissa individer upplever mild huvudvärk eller en stickande känsla på behandlingsstället, särskilt under de första sessionerna. Dessa symtom minskar vanligtvis när kroppen anpassar sig till terapin.
• Muskelryckningar eller stickningar i ansiktet: De magnetiska pulser som används i TMS kan orsaka korta, ofrivilliga muskelsammandragningar i hårbotten eller ansiktet, vilket kan kännas ovanligt men inte är skadligt.
• LjushetEn tillfällig känsla av yrsel eller yrsel kan uppstå efter en session men försvinner vanligtvis inom några minuter.
• Hörselkänslighet: Klickljudet som genereras av TMS-maskinen kan vara högt, så öronproppar eller brusreducerande hörlurar tillhandahålls vanligtvis under behandlingen för att förhindra obehag.
• Anfallsrisk: Även om det är extremt sällsynt finns det en liten risk för att TMS utlöser ett anfall (Stultz et al., 2020), särskilt hos individer med en historia av epilepsi eller andra neurologiska störningar. För att minimera denna risk genomför vårdgivare en grundlig utvärdering innan behandlingen påbörjas.
• Ej lämplig för personer med metallimplantat: På grund av de starka magnetfälten som är involverade kan personer med metallimplantat i eller nära huvudet, såsom aneurysmklämmor, cochleaimplantat eller pacemakers, inte vara berättigade till TMS.

Slutsats

TMS är en lovande icke-invasiv behandling som effektivt modulerar hjärnaktivitet för att hjälpa till att hantera mental hälsa och neurologiska tillstånd. Det har fått utbredd användning för individer med behandlingsresistent depression och undersöks alltmer för ångest, OCD, PTSD och kronisk smärta. Med minimala biverkningar och inget behov av medicinering ger TMS ett väl tolererat alternativ för dem som söker lindring från symtom som inte har förbättrats med konventionella terapier.

Även om TMS i allmänhet är säkert, kanske det inte är lämpligt för alla, särskilt personer med en historia av anfall eller implanterade medicintekniska produkter. Samråd med en kvalificerad vårdgivare är viktigt för att avgöra om TMS är ett lämpligt behandlingsalternativ baserat på individens medicinska historia och specifika tillstånd.

Referenser

Carmi, L., Tendler, A., Bystritsky, A., Hollander, E., Blumberger, DM, Daskalakis, J., Ward, H., Lapidus, K., Goodman, W., Casuto, L., Feifel, D., Barnea-Ygael, N., Roth, Y., Zangen, A. och Zohar, J. (2019). Effekt och säkerhet för djup transkraniell magnetisk stimulering för tvångssyndrom: En prospektiv multicenter randomiserad dubbelblind placebokontrollerad studie. Amerikansk tidskrift för psykiatri, 176(11), appi.ajp.2019.1. https://doi.org/10.1176/appi.ajp.2019.18101180

Cheng, B., Zhu, T., Zhao, W., Sun, L., Shen, Y., Xiao, W. och Zhang, S. (2022). Effekt av theta burst-stimuleringsmönstrade rTMS på motorisk och icke-motorisk dysfunktion av Parkinsons sjukdom: En systematisk granskning och metaanalys. Gränser inom neurologi, 12. https://doi.org/10.3389/fneur.2021.762100

Oroz, R., Kung, S., Croarkin, P.E., & Cheung, J. (2021). Transkraniell magnetisk stimulering terapeutiska tillämpningar på sömn och sömnlöshet: En recension. Sömnvetenskap och praktik, 5(1). https://doi.org/10.1186/s41606-020-00057-9

Stultz, D.J., Osburn, S., Burns, T., Pawlowska-Wajswol, S. och Walton, R. (2020). Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) säkerhet med avseende på anfall: En litteraturöversikt. Neuropsykiatrisk sjukdom och behandling, Volym 16, 2989—3000. https://doi.org/10.2147/ndt.s276635

Sun, W., Qiao, W., Gao, L., Zheng, Z., Xiang, H., Yang, K., Bai, Y. och Yao, J. (2023). Framsteg inom transkraniell magnetisk stimuleringsforskning och vägen till precision. Neuropsykiatrisk sjukdom och behandling, Volym 19, 1841—1851. https://doi.org/10.2147/ndt.s414782

Tepper, S. (n.d.). Neuromodulering för migränbehandling | AMF. Amerikanska migränstiftelsen. https://americanmigrainefoundation.org/resource-library/spotlight-neuromodulation-devices-headache/